”Varför har vi egentligen foto på bildlektionen?”

Den frågan fick jag av en elev i åttan tidigare i höst. Frågan förtjänar ett ordentligt svar, även om eleven kanske fick den kortare utgåvan av svaret!

Teckningsundervisning

Bild har en lång historia som ett ämne där man ritar och målar, från början huvudsakligen i nyttosyfte och för smakfostran Under 1900-talet har modernistisk konsttradition och konstpsykologi länge varit dominerande som kunskapstradition i ämnet teckning och senare i bild. Från 1970-talet har diskussionen om bildämnets syfte och mål varit het bland bildlärarna. Vid den tiden blev det alltmer tydligt att vi var på väg in i ett mediesamhälle där ”massmedia”,som vi sa då, fick ett accelererande inflytande på ungdomars vardag. Vi minns videovåldsdebatt och reklamkritik, vuxenvärldens reaktioner på den tidens bildmedier.

 

En del av bildlärarna hade kanske gärna stängt dörren ditut och stannat kvar i det enbart hantverksmässiga skapandet, medan allt fler insåg att skolan behövde bli den arena där ungdomar kunde få möjlighet att lära sig förstå och hantera bildmedia. Numera är läroplanen i bild tydligt riktad mot att ge eleverna möjlighet att utveckla en bred bildkunskap. Den talar om att vi lever i en visuell kultur, att bildämnet ska ge både kunskaper om, och färdigheter i att använda bilder i det visuellt orienterade samhället. Det betyder att den konstnärliga bilden ska behandlas som en av många kategorier av bilder bredvid fotografiet, den rörliga bilden, reklambilden, och alla andra tänkbara bildvärldar som en visuell kultur består av. Miljöer och omgivning, som scenografi eller inredning, har också en plats i bildämnet. Det visar på själva seendet som bildämnets utgångspunkt- det vi ser omkring oss kan också behandlas som bilder som man kan påverka utformningen av och analysera.

 

För oss som lärare innebär det att bildlektionerna ska ge kunskaper som kan användas både i bildproduktion och konsumtion. Att visa på och pröva verktyg för analys och förståelse av olika bildgenrer ska vara en väsentlig del av bildarbetet. Att göra collage och använda delar av andras bilder för att skapa nya kan vara ett analysverktyg, lika väl som en kompositionsuppgift eller ett bildsamtal kan vara det. Det konstnärliga är alltid en del av bildproduktionen, oavsett vilket medium som är aktuellt. Att lära sig grunderna om foto och bildredigering skapar ett aktivt intresse för fotografens hantverk och hur bilderna talar till oss. Bilden i alla dess former är kärnan i ämnet.

                           elias fire!

                           Illustration gjord i Photoshop av Elias Ryman 9a

 

Om du vill läsa mer:

Åsén, Gunnar (2006). Varför bild i skolan? – en historisk tillbakablick på argument för ett marginaliserat skolämne. I Lundgren, U. P. (red) Uttryck, intryck, avtryck, lärande- estetiska uttrycksformer och forskning. (Vetenskapsrådets rapportserie, 4: 2006). (107- 122). Stockholm: Vetenskapsrådet. 

Pettersson S. & Åsén G (1989). Bildundervisningen och det pedagogiska rummet: Traditioner, föreställningar och undervisningsprocess inom skolämnet teckning/bild i grundskolan. Stockholm: HLS förlag. 

Jennie Johansson: Förväntningar på bildämnet. En analys av bildämnet på formuleringsarenan genom läroplanerna från 1969, 1980, 1994 och 2011

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/36118/1/gupea_2077_36118_1.pdf

PDF av Stuhlmans metod för teckningsundervisning  http://www.stockholmskallan.se/Soksida/Post/?nid=24438