Author Archives: soadmin

Historia i närmiljön

Historia i närmiljön

Eda skans.

Det hela började med att vi var en grupp lärare från kommunens skolor som  träffades och diskuterade  hur vi skulle kunna utgå från kommunens egen historia i undervisningen från år 1-9.

Vi  diskuterade och kom fram till att vi hade gemensamma tankar om att eleverna blir mer engagerade genom att händelser i närmiljön blir mer konkreta, mer nära eleverna. De känner sig mer delaktiga när de kan känna igen platser, någon har hört om händelser, andra har anhöriga som har ex.berättelser utifrån egna upplevelser eller mer konkret material som böcker,brev,dokument.

Vi kom fram till att vi med projektet/undervisningen ville:

  • Väcka ett intresse
  • Öka motivationen
  • Väcka engagemang och delaktighet
  • Öka förståelsen och kunskapen om närmiljön och dess historia där orsaker och konsekvenser av förändringar/händelser blir mer konkreta för eleverna
  •  Se hur närområdet utvecklats inom olika områden, under olika tidsperioder.

 

Hur skulle vi kunna använda en historisk referensram utifrån elevernas närmiljö för att göra tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten, och utvecklingslinjer?

Under den första träffen kom vi fram till att i kommunen finns en rik historisk referensram där vi har möjlighet att göra tolkningar av olika tidsperioder, möten mellan olika kulturer, händelser, platser, gestalter samt utvecklingslinjer.I kommunen finns hembygdsgårdar, museum, bibliotek och minnesmärken.

Vi kom överens om att starta med tre arbetsområden till att börja med: migration, arbete/sysselsättning och makt.

Eda kommuns kommunvapen är ett bra exempel på historiebruk.

I kommande inlägg får ni veta mer om hur vi har gått vidare.

 

Canva

CANVA

Ett perfekt verktyg när man ska skapa ex.presentationer, affischer eller inbjudningskort  är Canva. www.canva.com

Det är kostnadsfritt men det finns tillägg som kostar. Det finns hundratals layouter och bilder att välja mellan. Egna bilder kan också laddas ner. En mängd olika teckensnitt, bakgrunder och färger att byta med. Det finns även idéer för hur man kan göra om man är osäker.

Söker ni på youtube.com så finns en massa olika filmer som visar hur man kommer igång eller titta gärna in på Canvas egna youtubekanal.

Ett roligt alternativ när eleverna gör presentationer eftersom det finns så mycket gratis bilder, bakgrunder att välja mellan.   I höst har klassen använt programmet till att göra affischer.

Hour of code

Hour of code! img_3185  img_3184

Prova på programmering Hour of Code är en global rörelse  som når tiotals miljoner elever i över 180 länder.

Vem som  helst kan arrangera en Hour of Code var som helst. Det finns en-timmes-övningar på över 45 språk. Inga förkunskaper behövs. Från 4 till 104 år.

Det här prövade jag och  de elever som jag undervisar. Det är en speciell vecka varje år i december som är världsomfattande men det går att testa när som helst.

Jag frågade eleverna om de ville testa och det var klart att de ville.

Det var hur kul som helst!img_3190

 Engagerade, motiverade och glada elever !

img_3187

Bedömningsstöd

questions-1922477__340

Bedömningsstöd

I några terminer har jag tillsammans med ämnesexperter vid Karlstads universitet och andra referenlärare från Malmö i söder till Umeå i norr arbetat med att ta fram bedömningsstöd i historia för kunskapskraven i år 6. Uppdragsgivare är Skolverket och syftet är att bedömningsstöden i SO- och NO – ämnena ska ersätta de nationella prov i SO- och NO- ämnena som togs bort för att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning.

Vi har träffats regelbundet under den här tiden och arbetat fram frågor, frågrställningar som sen har provats ut bland våra elever ute på skolorna. Vi har diskuterat, reflekterat, analyserat och fått en gedigen kompetensutveckling i ämnet. Elevsvaren har gett en fingervisning om frågorna/frågeställningarna fungerat, om något behövts justeras, om svaren överenstämt med det  som efterfrågades, om frågorna  var relevanta, fungerade textmaterialet, bilder och layouten? Materialet har varit ett arbetsmaterial som skickats fram och tillbaka mellan referenslärare och ämnesexperter men även till Skolverket för feedback. Justeringar har gjorts under arbetets gång för att få till ett så bra bedömningsmaterial som möjligt. De frågor som eleverna haft svårigheter att besvara har även varit de som vi har haft störst problem med att bedöma.

Redan i starten var en av frågorna: Hur skulle bedömningsstödet se ut och utformas  för att visa hur långt elever nått i förhållande till kunskapskraven? Bedömningsanvisningarna och materialet behövde vara tydligt, lätta att använda, underlätta arbetet för lärarna och ge eleverna en mer likvärdig bedömning runt om i landet.

  • Tankar, diskussioner och reflektioner under tiden har handlat om :

Vilka kunskapskrav testas  med frågorna ?

Hur kan eleverna på olika sätt visa att de nått kunskapskraven?                         

Progression, är den tydlig?

Tydliga frågor – lättare att bedöma men det behövs även frågor där progressionen tydligt framgår så att differentieringen blir synlig.                                                                                                                           

Kan vi omformulera frågan för att få bättre svar?                                                                         

Hur kan frågan visa att eleven kan ge svar som kan  vara både utvecklat och väutvecklat?

Kompetensutveckling på hög nivå i alla dessa diskussioner på träffarna. 

Undervisar vi eleverna så att de kan visa oss det vi ska bedöma?

Har eleverna fått öva de förmågor vi vill att de ska visa?

Kunskapskraven – ställer krav på min undervisning,  vilka metoder, vilket innehåll främjar elevernas måluppfyllelse.

Kan elever i åk 6 ”tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder” (kunskapskrav i historia i slutet av årskurs 6, Lgr11)? Ja, så klart de kan. Men det ställer krav på min undervisning, inte bara om ”historiska händelser, personer och tidsperioder”, utan också om att föra resonemang, om hur man upptäcker och kan visa på likheter och skillnader samt att jag presenterat eleverna för olika framställningar.

De fördjupade kunskaper i arbetet med kunskapskraven och  bedömningsstödet har utvecklat min undervisning.  Kunskapskraven visar  vart vi ska. Undervisningen ska motivera, ge eleverna en insikt i att de själva påverkar sin inlärning, lusten att lära.

 

Bedömningsstödet är en bra hjälp, ett verktyg för att utveckla undervisningen i ämnet.

När det är dags för betygssättning är det bra med hjälp och stöd i processen. Bedömningsstödet kan underlätta det arbetet.

Länktips

 

 Nytt skolmaterial om falska nyheter och propaganda från Statens medieråd parts-1929877__340 Falska nyheter, vinklade budskap och propaganda blir allt vanligare. Ofta byggs trovärdigheten upp med hjälp av bild och film. Nu har Statens medieråd tagit fram ett skolmaterial som ska stärka barns och ungas ”visuella läskunnighet”, värna demokratin och bidra till att förebygga våldsbejakande extremism. Materialet riktar sig till mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet.

http://www.statensmedierad.se/press/nyheterkronikorochpressmeddelanden/nyheterpressmeddelandekronikor/nyttskolmaterialomfalskanyheterochpropaganda.2052.html

 

Sveriges befolkning 10 miljoner!                

Sveriges befolkning passerar 10 miljoner.world-549425_960_720 Du kan följa räkningen med SCB:s befolkningsklocka som  visar hur stor befolkningen är i realtid. Du hittar mer befolkningsstatistik och annan statistik Statistiska centralbyrån.

http://www.scb.se/  

 

GIS i undervisningen
abstract-1278060_960_720  Åsa Collander Celik  är So-lärare på        Mälarhöjdens skola och bloggar för Pedagog  Stockholm. Hon beskriver hur man kan arbeta med digitala verktyg och har flera inlägg, bra tips/länkar i sina blogg.

Hennes senaste inlägg är  "15 enkla exempel på GIS i undervisningen"

http://pedagogblogg.stockholm.se/granslost-digitalt-larande/2017/01/21/sa-anvander-jag-gis-i-undervisningen/ 

Ny termin – Nya möjligheter

Ny termin – Nya möjligheter!                  

Förväntningar

En ny termin har precis startat med  förväntansfulla elever och personal.
Vad kommer den här nya terminen innebära?
Vilka förväntningar finns hos eleverna? Vilka förväntningar har jag?Hur ska vi tillsammans uppfylla våra förväntningar?
Ja det är frågor som är viktiga att ställa till eleverna och till sig själv.board-142741__340
Det känns lättare att börja med något nytt efter ett sommarlov, jullov eller bara en helg. Själva tanken är att alltid göra arbetet tillsammans med eleverna under läsåret så bra som det bara går.
 

Funderingar

questions-1922477__340Hur skapar vi en bra lärmiljö tillsammans med eleverna? Hur ser det ut i klassrummet? Vilka mål har jag med undervisningen? Vilka kunskapskrav ska eleverna nå? Hur kan vi arbeta tillsammans i en öppen kommunikation med elever, föräldrar och kollegor?

Klassrummet

book-1294203__340

Några frågor som dyker upp när det gäller lärmiljön är:
Vad finns där s
om är nödvändigt? Är det något vi inte behöver? Något vi skulle behöva?
Vilka aktiviteter förekommer i klassrummet?.
Är det nödvändigt att ha alla böcker, pennor, och annat material där de är eller ska de stå någon annanstans
Finns allt material tillgängligt för alla ?
Kan placeringen av material och böcker leda till onödiga konflikter och spring i klassrummet?
Vilken klassrumsplacering fungerar bra ?
Behövs olika placeringar beroende på vad eleverna ska arbeta med?
Är det någon/några  av eleverna som behöver sitta på ett speciellt ställe i klassrummet?
Ska de sitta på samma platser hela tiden, eller ska det finnas möjlighet att byta?

Undervisning

En positiv inställning till lärande klassrummet. Det är kul att lära sig!  Det är viktigt att inte bara du tycker det i ditt klassrum. Engagera eleverna och se till att de blir aktiva lärande individer istället för mottagare av kunskap. Ställ höga och individuella krav på eleverna, men också på dig själv. Man kan mer än man tror!
Reflektion !
historia
Tänka efter vad målen för min undervisning är och vilka kunskapskrav ska eleverna nå. Kontinuerlig utvärdering där de framsteg jag och mina elever har gjort redovisas. Om undervisningen inte blev som jag tänkt är det inte värre än att andas ut och börja om på nytt igen.
Diskutera, planera, reflektera och utvärdera med kollegor. Öppna kort är något alla tjänar på i ett längre perspektiv.


 Ensam är vi starka – tillsammans är vi oslagbara.

Kommunikationmeeting-152506__340
Det är inte bara kollegor som vi behöver kommunicera med. Att alltid ha en öppen kommunikation med elever och föräldrar är också viktigt. Utvecklingssamtalet är en sak, men kommunikation är ett pågående projekt. En del elever behöver mer återkoppling och det gäller även för föräldrar. Det uppskattas av föräldrar när man kan ta kontakt och berättar positiva saker inte bara när det är negativa.

Glöm inte att också kommunicera med rektor.  Rektor är ingen tankeläsare. Är det något som du upplever inte fungerar i ditt klassrum som du behöver stöd eller hjälp med? Har du en idé eller vill du berätta om något som fungerar väldigt bra? Det är inte alltid du får som du vill, men det är bra om du ser till att du blir lyssnad på.

Utveckling
Den professionella lärarrollen är ett ständigt pågående utvecklingsarbete och möjligheterna till att ständigt utvecklas är det som gör det här jobbet så roligt!
Reflektera över undervisningen och var inte främmande för att utvecklas, förändra och förbättra.

board-142741__340

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mysteriet med stenblocken

thumb_img_3292_1024
Fältstudier kan vara en utmaning men är också inspirerande att arbeta med.

För Nils Ernevi och Ida Hansson blev det extra spännande när de vid sjukhemmet Petersborg i Charlottenberg hittade några tankshinder med konstiga krumelurer på.
De gick in på sjukhemmet och frågade om de visste varför det var olika bilder liksom inristade på stenblocken men där visste de inte något om stenblocken.
thumb_img_3294thumb_img_3296

De fotograferade och tog med bilderna till biblioteket för att se om de kunde hitta något där men inte där heller fanns det något eller någon som visste något om stenblocken och de mystiska bilderna , men de lovade att försöka ta reda på fakta.
Efter någon dag kom det ett mail från Lennart på biblioteket. Han hade via landstinget (som beställde utsmyckningen i samband med bygget av sjukhemmet 1985) fått fram namnet på konstnären som heter Barbro Hedström och är en välkänd och etablerad konstnär som ska ha bott i Åmotforstrakten under en period.
http://www.barbrohedstrom.com/

thumb_img_3293

Så fallet med stenblocken (tanksen) och hur bilderna kom till är nu löst.

Fältstudier – engagerar och motiverar

6A och 6B har under våren varit ute och gjort lite olika fältstudier.

Fältstudier kan vara en utmaning men är också inspirerande att arbeta med. Under arbetet med fältstudier har både eleverna och jag insett att vi har arbetat ämnesövergripande och  inte bara med ämnet geografi.

Syftet med fältstudier är:
Att undersöka närmiljön med hjälp av kartan och fältstudier. Att studera, dokumentera och analysera insamlad data.

Arbetsområdet presenterades  för eleverna och de fick utifrån olika förslag välja vad de ville gå ut och undersöka.

 

1. Fältstudie av skolgården

gunnarsbyskolan

Starta med att resonera och analysera kring frågan:
Vad är tanken med en skolgård?
Gå ut på skolgården och ta med en kamera för att dokumentera hur det ser ut på er skolgård.

    Var finns barnen?
    Vad är bra med skolgården? Vad är inte bra?
    Hur är det med säkerheten ? Vad ser ni?
    Är skolgården tillgänglig för alla?
    Finns det områden som leder till eller skapar ensamhet/mobbning
    utsatthet?

Förslag för att förbättra skolgården
Kan lekredskapen placeras annorlunda för att kunna utnyttjas bättre?
Är det något som saknas ?

Ni har säkert en massa andra förslag hur det skulle kunna se ut och hur de redskap som redan finns skulle kunna utnyttjas ännu bättre än de gör idag.

 

2.  Fältstudie: ”Hitta en fornlämning”  

Utgå från närområdetthumb_img_2620_1024

Gör intervjuer med personer som har bott länge i
området. Vad kan de berätta?

Undersök vad som finns skrivet om området. Gå till biblioteket.

Rita kartor som beskriver hur det
ser ut i dag och hur det kan ha sett ut tidigare.

 

3.  Fältstudie: Produktion, transport och konsumtion av varor.

 

world-1303628__340images

Gå till en butik och undersök och dokumentera olika varors ursprung.
 Välj ut 5 olika matvaror ex köttfärs, bananer, tomater, mjölk o.sv.

Dokumentera och ta reda på:

Var är varan tillverkad? Hur har varan kommit till affären? Hur är varan förpackad o.s.v? Vilket material är varan förpackad med?

Analysera hur sättet att producera, transportera  och konsumera  varorna har påverkat miljön?

 

4. Fältstudie:Lag och rätt.

gunnarsbyskolan
Besök och dokumentera trygga och otrygga platser i Charlottenberg ur
Barnets perspektiv – äldres perspektiv – polisens perspektiv

Intervjua 5 elever i samma ålder. Var känner de sig trygga/otrygga?

Intervjua 5 pensionärer. Var känner de sig trygga/ otrygga?

Intervjua polisen  var uppfattar de att det är tryggt/otryggt?

Analysera platserna, vart finns de?, hur ser det ut?

Jämför platserna?

Tänkt ut alternativa lösningar på hur en otrygg plats kan bli trygg.

5. Fältstudie: Framtidens Eda.

190px-edamunicippast I Eda byggs det mycket just nu och dessa byggen samt framtida byggplaner använder vi för att fortsätta analysera samhällets utveckling och vad den betyder för människor, samhälle och miljö.

Utifrån en angiven plats i Eda ska ni göra egna detaljplaneringar och analysera hur det blir för människorna, samhället och miljön.

Hur ser det ut i framtiden?
Gör en egen detaljplanering av platsen
Hur bor vi?
Natur – miljö
Skola?
Affärer/handel
Arbeten
Fritid

 

Positiva och motiverade elever var ute och dokumenterade,gjorde intervjuer, fotograferade, besökte ålderdomshemmet, polisen, kommunalkontoret, biblioteket samt äldre släktingar.

Kunskap är coolt!

owl-47526_960_720

OBS!! Gratis bilder finns att hämta på

https://pixabay.com

Kartor

Kartor för närområdet brukar man kunna hitta på biblioteket, hos kommunen och i turistbroschyrer

https://maps.google.se/

https://www.lantmateriet.se

http://karta.se/

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tema Europa

Tema Europa
Bild/Svenska/Geografi/Musik

Här ser ni några av de länder eleverna i år 6 på Gunnarsbyskolan tillverkade under bildlektionerna.

thumb_img_3288_1024thumb_img_3291

Tomma skokartonger förvandlades till tredimensionella tittskåp som visade Europas länder.

thumb_img_3287thumb_img_3289

Namngeografi  övades in med hjälp av www.seterra.se
Vi såg filmer om Europa, arbetade med olika frågeställningar, gjorde jämförelser mellan ex norra-södra Europas befolkning, natur -och kulturlandskap och naturresurser. Resonerade om orsaker och konsekvenser av varför det ex bor fler/färre  människor i olika områden .
Filmerna hämtades från www.sli.se

Eleverna skrev en beskrivande rapport om ”sitt land”
som de tillverkat i bilden. Faktatexten gjordes med digitala hjälpmedel där eleverna gjorde en power-point om ”sitt land.”
Eleverna redovisade arbetet muntligt genom att visa bildspelet och berätta  för klassen om sitt land.

Fröken Europa är en spännande och lättläst bok om en klass som får vara med om en annorlunda Europaresa. Boken läste vi tillsammans i klassen och diskuterade händelser och platser.

.froken-europa
Boken är skriven av Kerstin Gravander.
Det finns frågor till boken att ladda ner på https://www.liber.se/Grundskola/Grundskola-ar-4-6/SO/Faktabocker/Froken-Europa/

Kahoot

Kahootkahoot!

Förra veckan startade jag med något nytt i klass 6B. Kahoot!
Kahoot ett digitalt verktyg där jag som lärare i förväg gör i ordning ett quiz med frågor, svarsalternativ och betänketid.
Eleverna får en game-pin (sifferkod) som de använder för att delta. De kan logga in och spela från vilken digital enhet som helst. Den här gången använde några sina smartphones och några datorer. Jag använde projektorn så alla såg  hur många som var inloggade och hur många som svarat på frågorna. Efter att alla frågorna är genomförda bildas en Topp5-lista, en funktion som är väldigt populär bland eleverna! Du som lärare bestämmer också tempot på frågorna och kan i princip diskutera hur mycket som helst efter varje fråga. Det finns också en hel mängd färdiga quiz i olika ämnen.
Det är en kul frågesport där eleverna blev enormt engagerade, motiverade, lite högljudda med med en kampvilja in i det sista. Trots att frågorna handlade om världsreligionerna.
Kahoot kan man använda för att:
kolla av elevernas förkunskaper
checka av under ett arbetsområde
kolla av begreppsförståelsen
låta eleverna värdera olika moment kopplade till undervisningen
låta eleverna göra egna quiz och spela med klassen där de behandlar ett givet ämnesområde som ni arbetar med.

En bra instruktionsfilmen finns här. Det är enkelt och lätt att komma igång!
https://www.youtube.com/watch?v=QwGi_-B_v9Q

Klicka på länken för att komma till Kahoot!'s hemsida och skapa ett konto, därifrån blir du guidad så att du kommer vidare och det bästa av allt är att det är gratis!
https://getkahoot.com/

 

 

1 2 3