Formativ bedömning – självvärderingar

Jag har under året jobbat med svenska i åk 1 och då har vi mest skrivit olika texttyper. Det har inte varit lätt att få eleverna att skriva med gemener och att komma ihåg stor bokstav och punkt. När jag prövade en enkel självutvärdering efter berättelseskrivning så hände det något. Det blev viktigt för eleverna att göra det, som stod i utvärderingen, på ett bra sätt. Jag har tidigare använt mig av olika självutvärderingar med äldre elever och jag tycker att det gör dem mer medvetna. Men att det skulle fungera med så unga skribenter blev en överraskning.

Exempel på självvärderingar finns sparade i mapp på svenskgruppen 1-6.

 

Vi lärare kan hjälpa våra elever att använda formativ bedömning i sitt lärande genom att:

* få dem att förstå vad som utmärker hög kvalitet ("Jag vet vart jag ska")

* hjälpa dem att jämföra egna arbeten med standarden för hög kvalitet ("Jag vet var jag är just nu")

* visa dem hur de kan nå målet ("Jag vet vad jag behöver förbättra mig i, och jag vet hur").

 

Grundläggande för all undervisning är att vi vet vilka kunskaper som vi vill att eleverna ska utveckla, vad som är målet för undervisningen och lärandet. Eleverna själva behöver kunna förstå vilka framsteg de gör. De behöver tränas i att tänka metakognitivt, med hjälp av kamrat- och självvärderingar, för att utveckla sin förmåga till självreglering och möjliggöra fortsatt lärande.

 

Hattie och Timperley(2007) fann i en undersökning att återkoppling ger störst effekt på elevers lärande när den:

– bygger på tidigare bedömningar

– pekar på sådant som eleven redan kan och på hur eleven kan använda detta för att förbättra arbetet.

– ger råd för fortsatt utveckling. Sådan återkoppling stärker elevens motivation, tron på sin egen förmåga och uthållighet.

 

Läs mer om kunskapsbedömning i Skolverkets skrifter:

tumnagel             tumnagel

Lättläst

Christina Olin-Scheller KAU bedriver tillsammans med kollegor forskning angående lättlästa böcker. Många förlag har riktat in sig på denna genre och böckerna blir allt fler. Från början var det ett demokratiperspektiv som styrde: "Alla ska har rätt att läsa", även lässvaga och mindre intresserade läsare. Nu har det blivit en försäljningstaktik och det finns en fara med det när det gäller utveckling av läsförmågor.

Förlagen har olika graderingar för sina böcker och det finns ingen gemensam manual för vad som är lättläst. Det man kan se är att dessa böcker innehåller: korta ord,stort typsnitt, kortare meningar ofta utan bisatser, inga parallellhandlingar, inga metaforer. Det är större mellanrum mellan orden/raderna och på ny sida blir det en ny start i handlingen. Förlagen riktar in böcker till olika målgrupper: tjejer, killar, nyanlända, olika intresseområden och de är också åldersrelaterade.

Forskarna ska göra en analys och läsarundersökning på Lättläst – vad det är. Det som finns för närvarande är inte vetenskapligt underbyggt. Vi ser fram emot att få ta del av detta framöver.

Christina menar att det viktiga med all läsning är vad vi gör av den. Vilka kompetenser vill vi ha? Hur blir man en god fiktionsläsare? "Det behöver finnas ett visst motstånd i den text man möter". Här har vi pedagoger ett viktigt arbete i att vägleda våra elever i bokval och vårt eget val av texter till undervisningen.

Lärande genom skönlitteratur

 Mary Ingemansson lyfter fram skönlitteraturen som en väg till lärande i andra   ämnen än svenska. Hon ger många bra exempel på böcker att använda i textsamtal om levnadsförhållande under vikingatiden, medeltiden och senare historiska perioder. Böcker som också leder till diskussioner om migration, miljö och etik.

Ett innehåll som leder till en fördjupad läsning ger eleverna en förutsättning att utveckla sin läsning och sina lässtrategier, menar Ingemansson. Hon använder sig av Chambers grundfrågor och Langers föreställningsvärldar "stances"  till textsamtal om innehållet.

Du kan läsa en längre sammanfattning under Svenska 1-6 där du också hittar tips på böcker.

”Blackout poetry”

I senaste numret av Alfa (tidningen för lärare i svenska, språk och samhällsorienterande ämnen som utges av Lärarförbundet) finns en artikel som handlar om att skapa dikter av kasserade böcker. Det kallas för "blackout poetry" och innebär att man skapar poesi genom att svärta allt utom de ord och meningar som ska utgöra dikten. Metoden kommer ursprungligen från den amerikanske författaren Austin Kleon.

De högstadieklasser som har provat har varit nöjda med resultatet. Jag är övertygad om att det går att genomföra med yngre elever också. Själv valde jag att kopiera sidor ur "Moa och Pelle -en kärlekshistoria" skriven av Kerstin Johansson i Backe. 

Det blir visuell poesi och en form för att utföra kursplanens moment om att få text och bild att samspela.

Länkar till lektionstips och exempel på hur blackout poetry kan användas finns på #blackoutpoetry.

     

             

Läsprojekt med ”Varg nosar och jagar”

Från Svenskt näringsliv kan man beställa boken "Varg nosar och jagar" skriven av Ulf Nilsson. Den är skriven som ett samarbete mellan Svenskt Näringsliv och författaren. Därför är innehållet riktat mot att skaffa sommarjobb och starta eget företag, i detta fall ett tryckeri.

 
Boken har jag använt i min 4-5:a i flera år nu. Eleverna tycker den är spännande då den innehåller bra beskrivningar av olika relationer, inbrott och vägen till att lösa detta problem och flera andra problem som dyker upp. Vi har läst den hela klassen eftersom den finns att beställa gratis och varje elev kan ha ett eget ex. att läsa ur. Den passar bra att läsa när man jobbar med tidningen eftersom man får kunskap om hur det går till i ett tryckeri.
 
Om jag hade enskilda klasser skulle jag använda den i åk 5, då tidningen ingår enligt det centrala innehållet som vi gjort i Eda.
 
Jag har gjort en ordlista, arbetsgång och uppgifter till olika avsnitt i boken. De finns på delade filer i Svenska 1-6.
 
 

Mönsterböcker i åk 1

Jag har förmånen att arbeta med svenska och främst skrivande i en åk 1:a detta läsår. På slutet av terminen har vi arbetat med "Mönsterböcker" efter Catharina Tjernbergs modell i boken "Skrivundervisning".

Först läste vi tillsammans några böcker från Kiwiserien som är uppbyggda efter ett mönster:                 – En hund.  – Min stol och –Vad gillar Misse Matvrak? Vi pratade om mönstret i böckerna med upprepningar, motsatsord och en överraskning på slutet. Jag skrev och ritade några sidor till en bok om en nalle. Därefter fick eleverna sitta två och två och utbyta idéer innan de började på den egna boken.

Nästa lektion läste vi Pomelo och motsatsorden av Ramona Badescu som är full av motsatser och bilder som förstärker texten. Den hjälpte eleverna i det fortsatta arbetet med de egna böckerna.

Eftersom det blir en mening på varje sida i boken så är det lätt för barnen att se var det ska vara stor bokstav och punkt.

 

img_1538                             img_1541

        

       

 

 

           

         

Att läsa och förstå – kunskapsöversikt

Forskning visar att läsförståelsen påverkar möjligheterna att tillägna sig kunskaper i alla       skolämnen. Men vad kan skolan göra för att stödja elevers läsförståelse genom hela grundskolan?    Redan under de första skolåren behöver eleverna få möjlighet att utveckla en djupare förståelse för olika typer av texter.

Den här kunskapsöversikten belyser vad rektor, lärare och elever gemensamt kan göra för att aktivt arbeta med läsförståelse. Störst fokus ligger på årskurserna 3-7, där eleverna går alltmer från att lära sig läsa till att läsa för att lära.

  Den tumnagelfinns att ladda ner eller beställa på skolverket.

   Att läsa och förstå – kunskapsöversikt

En läsvärd metodbok om processinriktad skrivundervisning

Skrivundervisning

  Catharina Tjernberg har skrivit boken "Skrivundervisning". Den vänder sig till lärare på låg,- och mellanstadiet.

  I boken får du läsa om hur du går från teori till praktik i din undervisning. Du får tips om hur du kan introducera och strukturera ett skrivområde samt hur du genom modellering synliggör lärandet och elevernas ansvar.

 Viktiga hörnpelare i skrivundervisningen, enligt Tjernberg, är: systematiken, instruktionen och reflektionen. Elever och lärare lär sig skrivandets hantverk genom att studera hur författare gör.
 

Catharina Tjernberg bygger upp sina lektioner efter en given struktur:

  • inledande fas med minilektion
  • skrivfas som ägnas åt självständigt skrivande och vägledande samtal
  • avslutande fas med återsamling för att delge varandra skrividéer eller visa hur man använt en strategi.

I Skrivarskolan, som hon väljer att kalla det, arbetar hon under det första läsåret med:

  • narrativt skrivande
  • mönsterböcker
  • instruerande texter (hur-man-gör-texter)
  • fakta-texter (allt-om-texter)
  • argumenterande texter
  • lyrik

 

 

1 2 3 4