Category Archives: 7-9

Lättläst

Christina Olin-Scheller KAU bedriver tillsammans med kollegor forskning angående lättlästa böcker. Många förlag har riktat in sig på denna genre och böckerna blir allt fler. Från början var det ett demokratiperspektiv som styrde: "Alla ska har rätt att läsa", även lässvaga och mindre intresserade läsare. Nu har det blivit en försäljningstaktik och det finns en fara med det när det gäller utveckling av läsförmågor.

Förlagen har olika graderingar för sina böcker och det finns ingen gemensam manual för vad som är lättläst. Det man kan se är att dessa böcker innehåller: korta ord,stort typsnitt, kortare meningar ofta utan bisatser, inga parallellhandlingar, inga metaforer. Det är större mellanrum mellan orden/raderna och på ny sida blir det en ny start i handlingen. Förlagen riktar in böcker till olika målgrupper: tjejer, killar, nyanlända, olika intresseområden och de är också åldersrelaterade.

Forskarna ska göra en analys och läsarundersökning på Lättläst – vad det är. Det som finns för närvarande är inte vetenskapligt underbyggt. Vi ser fram emot att få ta del av detta framöver.

Christina menar att det viktiga med all läsning är vad vi gör av den. Vilka kompetenser vill vi ha? Hur blir man en god fiktionsläsare? "Det behöver finnas ett visst motstånd i den text man möter". Här har vi pedagoger ett viktigt arbete i att vägleda våra elever i bokval och vårt eget val av texter till undervisningen.

”Blackout poetry”

I senaste numret av Alfa (tidningen för lärare i svenska, språk och samhällsorienterande ämnen som utges av Lärarförbundet) finns en artikel som handlar om att skapa dikter av kasserade böcker. Det kallas för "blackout poetry" och innebär att man skapar poesi genom att svärta allt utom de ord och meningar som ska utgöra dikten. Metoden kommer ursprungligen från den amerikanske författaren Austin Kleon.

De högstadieklasser som har provat har varit nöjda med resultatet. Jag är övertygad om att det går att genomföra med yngre elever också. Själv valde jag att kopiera sidor ur "Moa och Pelle -en kärlekshistoria" skriven av Kerstin Johansson i Backe. 

Det blir visuell poesi och en form för att utföra kursplanens moment om att få text och bild att samspela.

Länkar till lektionstips och exempel på hur blackout poetry kan användas finns på #blackoutpoetry.

     

             

Att läsa och förstå – kunskapsöversikt

Forskning visar att läsförståelsen påverkar möjligheterna att tillägna sig kunskaper i alla       skolämnen. Men vad kan skolan göra för att stödja elevers läsförståelse genom hela grundskolan?    Redan under de första skolåren behöver eleverna få möjlighet att utveckla en djupare förståelse för olika typer av texter.

Den här kunskapsöversikten belyser vad rektor, lärare och elever gemensamt kan göra för att aktivt arbeta med läsförståelse. Störst fokus ligger på årskurserna 3-7, där eleverna går alltmer från att lära sig läsa till att läsa för att lära.

  Den tumnagelfinns att ladda ner eller beställa på skolverket.

   Att läsa och förstå – kunskapsöversikt

Program på UR-skola

Jag har varit inne och kikat på UR-skola och upptäckt både nya och gamla programserier i svenska. 

  • Språket bär kunskapen – under fördjupning finns filminspelningar som förklarar typiska drag i olika genrer.
  • Grammatikbolaget – ny serie som tar upp den svenska grammatiken på ett roligare sätt för åk 4-6
  • Radioskrivarklubben – radioprogram med inspelade berättelser som är skrivna av elever i åk 4-6. Det finns en lärarhandledning till och serien bygger på material från boken "Pennvässaren". Genom att lyssna på andras berättelser kan elever upptäcka bra inledningar, handling med hinder och avslut…
  • Livet i Bokstavslandet – för den tidiga bokstavsinlärningen i åk F-1
  • De fem lässtrategierna för åk 7-9. Korta musikvideos som förklarar de fem lässtrategierna: Förutspå, Inre bilder, Reda ut oklarheter, Ställa frågor och Sammanfatta.

På sli -mediecenter har jag hittat en serie som heter Sagosatelliten. Det är korta berättelser skrivna och berättade av barn i de yngre åldrarna. Skådespelare gestaltar berättelserna och tanken är att väcka berättarlusten hos barn.

Utveckla elevernas berättande

pannvassarenPennvässaren – Dramaturgin som verktyg för bra berättelser.

Detta är ett material med tips och idéer om hur man får barn och ungdomar att vilja berätta och skriva. Veronica Grönte heter författarinnan och det finns att beställa på Studentlitteratur.  Materialet består av en metodbok, kopieringsunderlag och bildkort som inspiration. Det kan användas från åk 1 och uppåt. 

Ni som jobbat med modulen: "Att läsa och skriva i alla ämnen" har redan stött på hinderschemat och karaktärschemat som är kopierat från Pennvässaren.

Jag tänker att vi kan använda delar av detta material om det blir en svenskgrupp som jobbar vidare med att skriva nästa läsår.

Läsfrämjande arbete

I en rapport från kulturrådet som kom ut under 2015 kan man läsa om läsfrämjande projekt som genomförts i skolor runt om i landet, med gott resultat. Här är några som vi kanske redan gör eller skulle kunna göra:

  • Bokprat med skolbibliotekarie
  • Författarbesök med för- och efterarbete 
  • Bikcirklar med diskussioner ( se bifogad fil från "En bok för alla")
  • Didaktisk högläsning med diskussioner kring lässtrategier – Medvetna bokval.
  • "Bokbundisar" – äldre elever som läser och diskuterar med yngre elever, regelbundet.  Det kan vara mellanstadiet och lågstadiet men också högstadiet med yngre elever.
  • Eleverna kan ha egna inloggningar till "Barnens bibliotek". Där kan de hitta boktips men också själva tipsa om böcker.
  • Boktrailer.se en svensk nätsida där man kan hitta inspelade filmsnuttar om aktuella böcker.

Ett-sätt-att-tala-om-böcker – En bok för alla

boktrailer.se

Barnens bibliotek

 

 

 

Matris för språkprogression

Språkintroduktionen (IMSPR) är en del av gymnasieskolans introduktionsprogram (IM). Här studerar framförallt de som kommer till Eda kommun som ensamkommande flyktingbarn. Det är stora variationer i språkkunskaper och studiebakgrund för eleverna, därför har Mikael Johansson SVA-lärare på språkintroduktionen tagit fram en matris/checklista för olika nivåer i undervisningen. Matris grupper IMSPR 

 

 

1 2